En omvärld i ständig förändring är något alla företag i allt större grad är medvetna om - men att planera för förändring och att skapa utrymme för att hantera riskerna är inte alltid lika lätt. I Sverige har vi en lagstiftning som ska hjälpa företag att minimera risker på miljöområdet - det är Miljöbalkens Försiktighetsprincip (Försiktighetsprincipen (2 kap. 3 §) - Naturvårdsverket). För er som inte känner till den är syftet att företag ska vidta sådana åtgärder att risken för skada på människa och miljö minimeras. Exempel på sådana risker kan vara en hög användning av energi för processer, stort behov av olika typer av jungfrulig råvara för att producera sina produkter eller att det uppstår stora mängder avfall under produktionsprocessen som måste tas om hand eller deponeras.
Omställningen till en cirkulär ekonomi med ökat återbruk av möbler och byggnadsmaterial är en förutsättning för att nå både Sveriges mål om klimatneutralitet samt noll avfall. En cirkulär ekonomi erbjuder även möjligheter till grön tillväxt, där nya tjänster och arbetstillfällen kan skapas. Det kan också skapa förutsättning för en tryggare resursförsörjning, som är mindre beroende av globala leverantörskedjor och därmed minimera risk för tidsfördröjningar och kostnadsökningar.
Genom EU´s Green Deal kommer alla producenter av material och produkt behöva anpassa sig till de kommande Ecodesign-kraven. Det kan till exempel innebära att man måste redovisa innehåll, klimatpåverkan, resursförbrukning, demonterbarhet och inte minst erbjuda spårbarhet. Det gäller då till exempel möbler, textilier, elektronik men även de så kallad mellan-produkter som byggmaterial med stor miljöpåverkan. Ecodesign-kraven berör nya produkter men om vi vill att den cirkulära näringen ska utvecklas kommer vi att behöva standarder även för befintliga material och produkter.
Tittar vi på dagens lagkrav om klimatdeklarationer för byggnader så omfattar de i huvudsak byggnadens klimatskärm, samtliga bärande konstruktionsdelar samt innerväggar vilket såklart är viktigt ur ett klimatperspektiv - men efter cirka sju ombyggnader och renoveringar så har lika mycket koldioxid förbrukats som gått åt till klimatskärmen. Därför är det väldigt bra att 100gruppen, Rise och Sweden Green Building Council med flera arbetar med att ta fram en certifiering av kontorsmiljöer så att de byggs med fokus på flexibilitet och premierar återbruk.
Att gå från att arbeta med linjära till mer cirkulära affärsmodeller kan vara ett verktyg för att minimera risk. Till exempel genom att verksamheten blir mindre sårbar för omvärldens förändring av priser, tillgång på olika material och förändringar i lagstiftning. Allt förbättringsarbete innebär någon form av förändring - det kan vara i det lilla som att alltid titta vad som finns i verksamheten innan en ny möbel eller annat material köps in, till det lite större perspektivet där man väljer att bevara en byggnad istället för att riva den (Krama byggnaden).
Vi på Loopfront vill vara en del av att bidra till och underlätta den cirkulära förändringsresan - och vi hoppas att det är många fler som vill vara med på den.
