Cirkulär ekonomi är på agendan för alla i bygg- och fastighetsbranschen. Ändå var byggbranschen den bransch som genererade mest avfall 2016, med 9,8 miljoner ton avfall, enligt SCB.
Bland individer, företag och organisationer som genomför projekt för att öka andelen återbruk, råder det fortfarande mycket osäkerhet kring lagstiftningen. Återbruk kan både vara enkelt och lönsamt, men du behöver planera och veta vad som gäller.
2018 publicerade Göteborgs kommun en juridisk vägledning om återbruk: «Återanvänd i Göteborgs stad» utvecklad av Kretslopp och vatten med stöd av jurister på stadsledningskontoret och förvaltningen “Inköp och upphandling”. Vägledningen handlar om återanvändning av allt från utrustning och interiör till möbler och byggmaterial. Guiden förklarar vad som gäller när man vill skänka, köpa, sälja, reparera eller redesigna material.
Ett av begreppen som förklaras i rapporten är " Avfallstrappan " som är en del av Sveriges och EU:s lagstiftning. Avfallstrappan är en modell som illustrerar olika nivåer av klimatbesparing i avfallshanteringen. Längst ner i trappan ligger deponi, därefter energiutvinning, materialåtervinning, återanvändning och slutligen förebyggande åtgärder.
Illustration: Kilde
Även om flertalet företag och organisationer har goda ambitioner, tar många fortfarande den till synes enklaste vägen att “köpa-använda-slänga”. Det är lätt att glömma att det som idag slängs är enorma resurser. Material som ofta är bearbetat och förädlat och går att återanvända i sin ursprungliga form eller efter redesign.
Göteborgs vägledning kan användas som en guidande vägledning för vad som gäller inom offentlig verksamhet. Vi hoppas att flera kommuner och offentlig verksamhet skall öka sitt användande av återbrukat material, både för att minska avfallet och hushålla med våra finansiella resurser, men inte minst för att minska CO2 utsläppen!