Nyligen lanserades klimatkollen.se, en sajt där vem som helst kan se hur det går för Sveriges kommuner att nå Parisavtalets klimatmål. Avtalet signerades 2015 och med sajtens illustration av Sveriges kartan som utgångspunkt kan vi konstatera att det finns flera kommuner som knappt har påbörjat sin omställningsresa eller där resultatet av insatserna dröjer.
Ett område som ger resultat i både sparade pengar och minskade utsläpp är återbruk av byggmaterial, möbler och interiör. För att inte tala om minskad avfallshantering. En av Loopfronts kunder, Asker kommun, har satt som mål att 80% av möbler och interiör ska återanvändas. Det är en del av deras strategi för att uppnå FN:s hållbarhetsmål. En strategi som efter ett år gav följande vinster:
Vi vill inspirera alla kommuner där ute i vårt avlånga land till omställning. För vem vill vara en mörkröd kommun på Klimatkollens karta nästa år?
Initiativtagarna till Klimatkollen.se är den ideella föreningen Klimatbyrån tillsammans med Våra barns klimat i samarbete med Världsnaturfonden WWF, ClimateView, Iteam, Argand Partners, nätverket Klimatklubben och plattformen för klimatdialog WeDontHaveTime.org.
Det måste vara möjligt för vem som helst att ta reda på hur det går med klimatomställningen. I dag är information om Sveriges klimatarbete ofta svår att hitta, krånglig att förstå och nära omöjlig att jämföra. Det ska Klimatkollen.se ändra på, säger Frida Berry Eklund, initiativtagare till Klimatkollen.se, medgrundare till Klimatbyrån och verksamhetsledare för Våra barns klimat.
Klimatkollens data kommer från källor som exempelvis Nationella utsläppsdatabasen, Sveriges Kommuner och Regioner och Wikimedia. Den nationella koldioxidbudgeten beräknas av Uppsala Universitet enligt den så kallade Tyndall-modellen. ClimateView beräknar de lokala budgetarna baserad på den nationella.
Läs artikel om Asker kommuns hållbarhetsarbete >