Världen är bara 8,6% cirkulär - Vi kan bättre än så!

Bygg- och fastighetssektorn har ett stort ansvar att bidra till förändring. Av runt 10 miljoner ton avfall, från rivningar och renoveringar samt felbeställningar och överblivna rester, beräknas endast 10 ton gå till återanvändning, enligt statistik från Avfall Sverige.

Elin Hansen, projektledare för cirkulär ekonomi, är en pionjär inom miljörådgivning. Hon berättar att Norge ligger i Europatoppen när det gäller rivning och byggnation per invånare och att världen endast är 8,6% cirkulär*. Kartläggning för återbruk är det största steget mot en mer cirkulär ekonomi inom bygg- och fastighetsbranschen. Här berättar hon om hur hon har arbetat effektivt med återbruk i olika byggprojekt.

Vem är du och vad har du för erfarenhet av cirkulär ekonomi?

Jag är en passionerad civilingenjör med över 20 års erfarenhet som miljökonsult. Jag började på Loopfront i mars förra året efter att ha ansvarat för miljöuppföljning i två av Statsbyggs** största byggprojekt, “Nya Nationalmuseum” och “Nya Regeringskvarteret”.

Jag har alltid varit mån om att höja nivån på miljöarbetet i de verksamheter jag arbetat i – särskilt när det gäller att begränsa utsläppen av växthusgaser. I projektet “Nya Regeringskvarteret” arbetade vi mycket med cirkulär ekonomi. När en stor byggnad från 80-talet revs var målet att återbruka och erbjuda material till andra aktörer. Vi ställde krav på cirkulär ekonomi som tilldelningskriterium i upphandlingen av rivningskontrakt och beställde en uppdaterad kartläggning av återbruk där handplockade intressenter bjöds in till en dialog för att etablera värdekedjor. Resultatet blev bland annat en mycket uppmärksammad Enova-stödd konceptstudie för återanvändning av betonghåldäck– de användes sedan som golvavskiljare både i Entras återbruksprojekt “Kristian Augusts gate 13” och på Oslo kommuns nya centrala akutmottagning. Sist men inte minst hade jag nöjet att genomföra nedmonteringen och skapa värdekedjan för återanvändning av ett 60 x 70 m stort byggtält från regeringskvarteret. I år kommer det att återanvändas på Økern Torg i Oslo som "Cirkulär Ressurscentral" - en banbrytande ny mellanlagringstjänst för återbruk av byggmaterial!

När jag fick frågan om jag ville börja på Loopfront blev möjligheten att skapa mer effektiva cirkulära processer för hela branschen en utmaning jag inte kunde motstå. Idag är jag ansvarig för produktutvecklingen av vår digitala återbruksplattform och jag leder vårt customer success team i Skandinavien.

Hur ser behovet av kartläggning och återanvändning av material ut idag?

Tyvärr är återbruksnivåerna fortfarande väldigt låga i jämförelse med den nivå som behövs för att hantera klimatkrisen.

2020 kom världens första mätning av cirkularitet i världsekonomin, och resultatet var en besvikelse.

Mitt eget land, Norge, till exempel, återför bara 2,4 % av resursförbrukningen i en materialcykel – mycket mindre än det globala genomsnittet på 8,6 %.

Norge ligger dessutom i Europatoppen när det gäller rivning och byggprojekt per invånare. Det är därför glädjande att se initiativ som Norwegian Green Building Councils (NGBC) publicering av en guide för beställning av kartläggning för återbruk. Sådana hjälpmedel kommer förhoppningsvis att bidra till ökad återanvändning och bli det nya normala i den gröna omställningen till ett cirkulärt samhälle.

Varför ska fastighet- och byggföretag välja att kartlägga för återbruk?

Klimatkrisen är det självklara svaret – varje verksamhet med självrespekt har planer för hur klimatavtrycket ska minska. Krav på bedömning av potentialen för återanvändning i byggnader och fastigheter håller sakta men säkert på att införlivas i nationell lagstiftning, men tyvärr utan specifika prestationskrav.

Tack vare EU-taxonomin ser vi att finanssektorn har börjat kräva miljöcertifiering för att ge de mest förmånliga lånevillkoren.

Cirkulär ekonomi och återanvändning hör dock inte till minimikraven för att få en certifiering ännu, och skillnaden i lånevillkor är troligtvis inte avgörande för att genomföra en cirkulär anpassning i stor skala.

Marknadsvärdet och efterfrågan på byggnader med miljöprofil ökar, men sådana påverkansmekanismer är beroende av marknadens vilja att agera.

Allt som allt kommer det nog fortsatt vara näringslivet själv som får ansvara för att ta de rätta besluten de närmaste åren framöver.

Vad ser du för likheter och skillnader mellan dina tidigare projekt och ditt nuvarande arbete?

Arbetsprocessen är densamma oberoende av om du arbetar traditionellt eller digitalt. Den stora skillnaden är tidsbesparing och informationskvalitet när allt sparas och uppdateras löpande, för alla - samtidigt.

Från början, när vi genomförde rivningsprojekt på Stadsbygg** hade vi inte någon digital plattform. All kartläggning och informationsspridning skedde med versionshantering av dokument, delning av mejl och så vidare. Det tog en hel del tid att administrera olika dialoger, informationsflöden och fysiska möten.

I plattformen däremot är administrationen betydligt effektivare. Här sker allt i realtid. Vid ett tillägg, en förändring av till exempel status eller material, uppdateras allt automatiskt utan att behöva lägga tid på att uppdatera en hel rapport.

Vad händer framöver?

Just nu arbetar jag med att flytta våra kunder till en ny, uppdaterad plattform som finns på norska, svenska, tyska och engelska. Materialkategorierna är anpassade till nationella standarder, det vill säga NS 3451 byggdelstabell i Norge, CoClass i Sverige och DIN 276 i Tyskland. Dessutom har vi integrerat QR-funktionalitet i plattformen

Under första kvartalet i år kommer vi även att lansera den första prototypen av en öppen marknadsplats, så att andra aktörer kan se annonser när kunden inte kan återbruka materialet själv.

Vi har även börjat utveckla en helt ny tjänst riktad till byggbranschen och organisationer som vill satsa på cirkulär ekonomi, men som inte riktigt vet hur de ska gå till väga.

Ambitionen är att våra cirkulära rådgivare ska leda workshops där vi går igenom strategier, mål och planerade projekt för att se hur cirkulär ekonomi kan hanteras både innehållsmässigt och tidsmässigt. Genom att hjälpa till i ett tidigt skede och implementera digital kartläggning som en självklar del i processen bidrar vi inte bara med ett digitalt verksamhetsstöd utan även till att skapa rutiner för effektivare arbetsprocesser oberoende av om det är ett internt arbete eller ett samarbetsprojekt med flera parter.

Plattformens största styrka är att den är ett processverktyg som bygger på interaktion mellan olika aktörer i byggsektorns värdekedja. Man kan bjuda in och involvera arkitekter, ingenjörer, tjänsteleverantörer och andra intressenter. Rådgivning och att hjälpa till med att skapa rutiner och arbetsprocesser blir ett värdefull komplement för våra kunder som vill börja arbeta med en mer cirkulär ekonomi inom bygg- och fastighetsbranschen.

*The Circularity Gap Report

** Statsbygg är den norska regeringens fastighetsägare, förvaltare och utvecklare.