Sign up Login
2 min read

Det går – men vi måste vara djärva

Featured Image

Panelsamtal 6 juli, klockan 10.00 på Swecos återbruksscen i Visby under Almedalsveckan

Tack Inga-Kerstin Eriksson och Malin Fijen Pacsay för att ni vill bidra till förändring inom bygg- och fastighetsbranschen!

Att våga tänka nytt var den röda tråden för det samtal som Anna Forsberg, VD på Loopfront och Ulla Bergström, divisionschef på Sweco Arcitects hade under Almedalsveckan med Inga-Kerstin Eriksson, centerpartist och kommunalråd med ansvar för miljöfrågor i Lund samt Malin Fijen Pacsay, miljöpartist och ordförande i Klimat- och hållbarhetsnämnden i Region Stockholm.

Malin Fijen Pacsay menar att återbruk och cirkularitet är nyckeln i själva omställningen.

Vi har material så det räcker om vi bara tar det tillvara. Vi behöver inte bryta nytt. Om vi kan få till cirkulära system kan vi också slippa en stor del av vår miljöpåverkan, slår Malin fast.

 

Lund blev årets miljöbästa kommun 2022. Enligt Inga-Kerstin beror det framför allt på tre saker.

Vi har en politisk enighet. Det gör att vi kan styra på ett annat sätt. Vi ser också till att implementera våra hållbarhetsprogram i alla förvaltningar. Och så följer vi upp att de vi sagt också blir gjort. Vi har också hög tillit till våra tjänstepersoner, säger Inga-Kerstin.

 

Malin Fijen Pacsay tycker inte att det i första hand är lagstiftningen som lägger krokben för att bygga i återbrukat material.

Att få till hållbara byggprocesser handlar bara om att bryta gamla vanor. Kunskapen om nya material måste öka på stadsbyggnadskontoret. Annars finns risk att man tar fram detaljplaner som omöjliggör nya sätt att bygga, säger Malin.

 

Inga-Kerstin Eriksson anser att återbruk måste ses i en helhet. I enskilda projekt kan det kosta mer med återbruk – men det har också en annan sida, nämligen att det sysselsätter väldigt många. Då får vi en annan nytta.

Men vi politiker måste vara modiga och ta besluten att det ska byggas för återbruk. Det går. Men vi måste vara djärva, fortsätter Inga-Kerstin.

 

Värdet på återbrukat material har ökat i människors medvetande de senaste åren, enligt Malin Fijen Pacsay.

Vi har börjat tycka att även återbrukat har ett värde. Frågan är om människor också är beredda att betala ett mervärde för återbrukat material?” avslutar Malin.

 

Inga-Kerstin Eriksson; Grattis till WWF:s pris som årets svenska och globala klimatstad. Vad planerar ni att göra inom cirkularitet och återbruk för att behålla den positionen?

 

Malin Fijen Pacsay; Region Stockholm har många verksamheter och om alla dessa jobbar systematiskt med återbruk kan det få stor effekt. På vilket sätt kan du som ordförande i klimat- och hållbarhetsnämnden bidra till konkreta resultat för ökat återbruk ute i era verksamheter?