När Ulf Kristersson läste upp sin regeringsförklaring i Riksdagen meddelade han att den tillträdande regeringen kommer att lägga ned Miljödepartementet som eget departement och istället införliva miljöfrågorna i det nya Klimat- och Näringsdepartementet. Beslutet har fått stor kritik men förändringen motiveras med att näringslivet är en viktig del av miljöomställningen.Detta blogginlägg ska inte handla om ifall det är bra eller dåligt att lägga miljöfrågorna inom ett nytt Klimat- och Näringsdepartement eller inte, men jag kan konstatera att frågorna behöver både engagemang och kraft. Näringslivet måste absolut vara en del av omställningen och de har en hel del att bidra med. Redan idag väljer många företag att gå före och sätta upp ambitiösa klimatmål - mer ambitiösa än politiken. Till exempel har flera företag inom bygg- och fastighetssektorn satt som mål att nå klimatneutralitet redan 2025-2030 jämfört med målet för Sverige som är 2045. Näringslivet söker hela tiden efter nya innovativa och på sikt kostnadseffektiva sätt att nå sina ambitiösa mål. Klimat- och Näringsdepartementets uppgift är att bland annat att säkerställa att eventuella marknadshinder undanröjs.
Energiförsörjningen är en av de mest kritiska utmaningarna för Sverige och Europa just nu. Den lösning som diskuteras är främst hur vi ska kunna producera mer fossilfri energi, och hur överföringskapaciteten i elnätet ska kunna öka. Men det finns fler sätt att möta energikrisen. Ett annat effektivt sätt att åstadkomma en ökad resiliens i energiförsörjningen är bland annat återbruk och mer cirkulära arbetssätt. Inom bygg och fastighetssektorn handlar cirkulärt arbete i första hand om återanvända och att nyttja de material och den inredning som redan finns i byggnader istället för att riva ut och slänga i en container som i bästa fall går till materialåtervinning.
Sveriges bygg- och fastighetssektor står enligt Boverket för cirka en femtedel av våra inhemska klimatutsläpp (11,7 miljoner ton/år) och bidrar till ytterligare 7,7 miljoner ton i utsläpp utanför Sveriges gränser. FN´s klimatpanel släppte nyligen en färsk rapport där siffrorna tydligt pekar på att utsläppen istället för att minska med 45% kommer att öka med 15% till 2030. Energiåtgången vid framställning av byggmaterial/produkter står för cirka 8% av Europas energianvändning men mycket av de produkter och byggmaterial som köps kommer från andra delar av världen. Genom att förlänga livslängden och nyttja de produkter och material som redan finns, det vill säga både längre och smartare, kan branschen bidra till att minska utsläppen, uttaget av naturresurser och sänka energibehovet.
Därför vill jag skicka en uppmaning till det nya Klimat- och näringsdepartementet - underlätta för en storskalig cirkulär återbruksmarknad att växa fram! Låt Sverige bli ett föregångsland med en cirkulär bygg- och fastighetssektor och på det sättet, göra den mer resilient mot förändringar i vår omvärld. Ett konkret förslag är att sänka eller ta bort momsen på handel med återbrukade material och möbler mellan såväl offentliga som privata företag. När nu momsen på reparationer höjs till 12% låt då återbrukade byggmaterial under en period få en lägre moms tills en storskalig marknad vuxit fram. Det skulle ge marknaden en tydlig signal och överbrygga tröskeln när marknaden ställer om till mer cirkulära arbetssätt och processer. Återbruk ger även många andra fördelar till samhället - som minskat resursuttag av jungfrulig råvara, mindre miljöpåverkan i stort och dessutom skapar det fler lokala och regionala arbetstillfällen.
Låt sammanslagningen av miljödepartementet och näringsdepartementet göra att det blir kraft i frågan att ställa om både den offentliga sektorn och näringslivet från linjärt till cirkulärt. Regeringen prioriterar kostnadseffektiva förslag – den cirkulär ekonomin är kostnadseffektiv både ur ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv, men precis som all utveckling behöver den en liten extra skjuts för att komma upp i skala.
.… och till den nya regeringen - glöm inte att återbruka möblerna från era föregångare!
